Crazy baby.

Men oj, har jag en blogg?

Sorry för frånvaron. Bebis som håller på att få tänder och julförberedelser kom liksom ivägen för bloggen. Alice vaknar sjuttifemtusen gånger varje natt känns det som. Egentligen är det kanske 5 gånger, oftast innan 2 - sen sover hon sött till 8 (oftast bredvid mig i sängen eftersom jag på fjärde uppvaket brukar vara rejält less på att stå böjd över spjälsängen och vagga henne, så jag tar med henne in till oss och skickar iväg Lorenzo till gästrummet/soffan), så egentligen är det väl inte så farligt...men trött, det är jag ändå.

Alice har förresten blivit en riktig höjdare på att sitta nu! Hon har lärt sig att sätta sig upp själv från magläge och gör det nu hela tiden bara för att hon kan. Ser väldigt roligt ut när hon ålar en bit, sätter sig upp, ålar lite till, sätter sig upp, ålar, sätter sig...och så vidare. Sen har jag blivit halvgalen de senaste dagarna för ungen kan. inte. sluta. slicka. på väggen! Öppningen mellan vardagsrum och kök har liksom en tegelram, och den där tegelramen ska Alice bestämt slicka på - jag fattar inte varför?! Är det någon berusande substans i murbruket? Eller är hon i behov av en tungskrapning? Vill hon sandpappra fram tänderna? Hur gott kan det smaka att slicka på en jäkla tegelvägg? Så fort jag vänder mig bort en sekund ålar hon dit snabb som en pil och sträcker ut tungan redan en halvmeter från väggen. Galna unge.

Annars är allt som vanligt. (Med undantag för det att stora vardagsrummet är översvämmat av övervintrande flugor och vårt badrum av övervintrande nyckelpigor. Mycket underligt...) Vi fortsätter så smått med att färdigställa huset, fick våra nya soffor i tisdags och idag är elektrikerna här och installerar lite lampor runt om i huset och tar bort lösa sladdar som hänger ut ur väggarna lite här och där. Imorgon (yey!) anländer familjen Eriksson med resväskorna fulla av julmat för att fira julen här hos oss.

Vi har lekt i snön också!

Teeth

Misstänker att Alice varit i sitt terrorist-läge de senaste dagarna på grund av en liten tand som visst är på väg upp i underkäken. Skönt att hitta en möjlig förklaring till varför hon sovit som en kratta de senaste nätterna...

Gulligt med tänder i alla fall! Ser mindre fram emot att bli biten i brösten när jag ammar henne, men det får jag väl stå ut med. 

Glamour?

Vi har haft världens mysigaste helg. Bjöd in en massa vänner på middag i lördags, premiäreldade i öppna spisen och spelade spel hela kvällen. Igår klädde vi julgranen och åt lunch hemma hos Alices kusiner.

Idag är jag däremot lite halvdålig, mår illa och håller tummarna för att det INTE är magsjuka (skulle i så fall vara tredje gången sen oktober...inte okej). Alice har också kräkts en del idag men jag vet inte riktigt om det beror på att hon är sjuk eller att hon helt enkelt stoppar en massa saker i munnen som ger henne kväljningar...tippar på det sista eftersom hon verkar pigg och glad. Fick nyss sanera henne, mig själv och köket efter att hon ätit kokta broccolibuketter själv. Broccoli överallt. Och lite kräks, efter att hon försökt svälja en lite för stor broccolibit. Sen fick jag broccoli och kräks i håret eftersom Alice tog tag i mitt hår med sina extremt kladdiga händer när jag stod nerböjd vid hennes stol och torkade upp allt kladd från golvet. Note to self: tvätta håret ikväll. Lätt att glömma bort hur kladdig man är och sen står man där i typ kassan på mataffären med en broccolibukett i tofsen... Oh, det glamourösa livet som småbarnsmamma.

Sju månader

Alice här. Idag blir jag sju månader! Det är nästan så att jag inte hinner med att skriva något för jag har så himla mycket att göra. Jag måste leka med min maracas som jag fick igår av mamma och pappa, och kontrollera att alla intressanta saker här hemma fortfarande finns kvar! Mamma brukar försöka gömma dem för mig...hon försökte gömma stereon bakom ett bord, men jag hittade den minsann ändå. Hennes kartong med AFS-grejer försökte hon också gömma i ett hörn, men jag hittade den och lade några leksaker där i - tänk vad mamma ska bli överraskad när hon hittar dem! Jag har lärt mig att åla den här månaden, så nu behöver jag inte rulla längre - jag är jättesnabb. Mamma försöker lära mig att sitta, men det är så trååååkigt, jag vill ju röra på mig! Så när hon sätter mig på golvet brukar jag välta jättesnabbt åt sidan och åla iväg istället. Haha! 

Jag har lärt mig att prata också den här månaden. Mina favoritord är mamamamama, bababababa och vavavavava. En av mina bästa lekar är att säga alla orden jättehögt och banka i golvet samtidigt, det är jätteroligt! Mamma brukar mumla något om att hon får ont i huvudet efter ett tag, vet inte riktigt varför... 

Jag och mamma var ju i Sverige för några veckor sen - det var himla roligt! Jag fick leka med mina mostrar och med mormor och morfar, och träffa gammelfarmor och gammelfarfar också! Fast det var väldigt kallt i Sverige, jag blev helt förstenad så fort vi gick ut - jag vågade varken röra mig eller säga något för det var så kallt. Mamma skrattade ganska mycket åt mig. Nu har det i alla fall blivit kallt här hemma också så jag har börjat vänja mig. 

Nu hinner jag verkligen inte skriva mer, jag ska se till att mamma fixar lunch till mig och sen tänker jag leka hela eftermiddagen! Jag vet att mamma kommer försöka få mig att somna efter lunchen men jag tror inte att jag tänker gå med på det...det är så tråkigt att sova.

Ps. Förresten! Ser ni? Jag har fått hår! Det växer rakt upp, jag gillar det! 

Sleep

Alice sover äntligen. Det är en himla kamp för att få henne att somna nu, både på dagen och på natten. Så fort man lägger ner henne i sängen flyger hon upp i krypställning, det spelar ingen roll hur trött eller sovande hon är - det verkar vara en ren reflex. Får trycka ner henne med milt våld i sängen och hålla fast henne tills hon slappnar av och sen stå och vakta en stund, för oftast händer det igen efter fem-tio minuter. Hela processen tar oftast runt en timme. Tålamodsprövande, minst sagt...

Hade tänkt åka till Ikea idag och shoppa lite julgrejer men kommer stanna hemma istället, kan hända att vi åker till sjukhuset senare och hälsar på Lorenzos 92-åriga farmor som lyckades trilla i trappan och bryta lårbenet igår kväll. Som den äkta krutgumma hon är skulle hon bära upp ett lass med ved uppför trappan när hon snubblade och bröt benet, men tro inte att det stoppade henne - nej, hon reste sig upp och gick uppför trappan och in i lägenheten innan hon kom på att hon kanske borde ringa efter hjälp. Herregud. Nu håller vi alla tummarna för att benet ska läka snabbt, för jag tror att hon kommer bli knäpp av att inte kunna röra på sig.

Tills vidare ska jag ta vara på Alices sovtid och titta på det nya avsnittet av Homeland - serien som förstört mitt serietittande genom att vara så jäkla bra att alla andra serier helt plötsligt känns meningslösa att titta på. 

Måndag igen. Helgerna går alltid så himla fort! Vi har haft fullt upp denna helg; jag var i stallet och hoppade lite på lördag morgon, Lorenzo och Alice följde också med och tittade. Hästarna var lite läskiga men väldigt spännande tyckte Alice. Sen storstädade jag köket innan vi åkte till Pavia för att äta middag med några kompisar på en stor ölmässa. Igår fortsatte vi på mässtemat och åkte till Milano på "Artigiano in fiera", en stor hantverksmässa med utställare från hela världen. HUR mycket folk som helst och HUR mycket skräp som helst. Hade nog lite för höga förväntningar men jag tyckte verkligen det var skräp. Det enda bra var alla matstånd från olika länder och italienska regioner - vi behövde inte gå hungriga i alla fall.

I torsdags var jag och Alice i Genova förresten! Gick på fotoutställning (Steve McCurry) och mötte sen upp en massa kompisar för lunch.

Den här veckan ska vi nog bara ta det lugnt, satsar på att försöka vända lite på Alices dygn...hon har nämligen blivit en riktig sjusovare som inte vaknar innan 10 om jag inte väcker henne, och hon är omöjlig att få i säng innan 22 (ofta ännu senare). Inte världens bästa dygnsrytm för en nästan 7-månadersbebis.

Framsteg

Alice hittade just ett nytt sätt att ta sig fram på... Ser väldigt roligt ut men hon kommer i alla fall framåt, utan att behöva rulla åt en massa håll och kanter innan hon kommer fram till sitt mål! 

En eftermiddag med terroristen

Hon har ätit avokado. Själv, eftersom det är mycket godare då. Sen har vi bytt kläder och duschat, men det fastnade inte på bild. Sen har det lekts. Smakats på saker. Stereon har undersökts väldigt noga. Väggarna har krafsats på också. Nu är vi båda trötta...Alice ska få gröt och sen håller jag tummarna för att det blir en tupplur! 

Bebisprioriteringar

Det är ganska fascinerande egentligen hur bebisar utvecklas så olika. Att de liksom prioriterar olika saker. Tänkte på det förra veckan när vi var hemma hos Alices kusiner, det är helt galet hur olika Alice och hennes en månad äldre kusin Maria Vittoria är! Maria Vittoria är en liten babbelmaja som jollrar h.e.l.a tiden, men hon rör sig inte ur fläcken utan sitter där som en jollrande liten buddha och skrattar när Alice rullar förbi på golvet. Alice däremot har inte jollrat alls förrän den senaste veckan, utan helt fokuserat på att kunna förflytta sig. Sitta vill hon inte heller göra, hon ska röra på sig! Nu är hon såpass rörlig att hon börjat lägga lite energi på att prata också...så nu rullar hon runt här hemma medan hon låter "mamamamamamamamam" (mamma? yes!) eller "vavavavavavavavavavav". Favoritleken är att ackompanjera babblandet med ett taktfast bankande med en slev i golvet. Vet inte om jag är lika förtjust i den leken, men men...jag får väl stå ut.

Nu ska jag ge terroristen lunch, duscha och kanske börja klistra in lite bilder i fotoalbum. Det blir nog en hemmadag idag för vädret är minst sagt trist. Ser bara en grå vägg av dimma utanför fönstret.

Gud vad tiden går fort förresten... här var Alice bara 5 dagar gammal. Nästan 7 månader sen nu.

Budapest

Nä, nu behöver jag en ny dator. Den här har varit dålig länge, men nu är det verkligen på gränsen till att jag ska få ett nervöst sammanbrott varje gång jag använder den. Droppen kom igår kväll när jag skulle boka en flygresa. Datorjäveln vägrar öppna en enda resesajt? Flygbolagens sidor fungerade inte heller. Jag kan INTE ha en dator som inte vill låta mig resa.

Jag överlistade den i alla fall till sist (fick använda Lorenzos dator), och detta är resultatet:

En väldigt impulsbokad resa till Budapest! Fem dagar, i en sjukt fin lägenhet tillsammans med våra bästa vänner. Kan man starta det nya året på ett bättre sätt? Nej, jag tror faktiskt inte det. Jag och Kine planerar avslappnande badhusbesök och god mat och vin, Lorenzo vill turista med Pasquale och Alice laddar för att kunna krypa så hon kan hinna med i svängarna när Velia far runt på golvet! Längtar. 

Stuff I say

Saker kommer ur min mun som jag aldrig trodde jag skulle höra mig själv säga. Typ "Slicka inte på väggen, älskling!". Eller "Nej, man får inte suga på stolsbenen". Och "Snälla du, sluta stoppa in huvudet under trappan, du fastnar ju hela tiden".

Jag har en vild bebis. En racerrullande vild bebis. Som håller på att lära sig krypa. (Jag sitter och håller tummarna för att det ska ta lååång tid innan hon lär sig koordinera händer och fötter och faktiskt tar sig framåt i kryppositionen).

Filistin

Börjar bli lite friskare nu, även om halsen börjar göra ont istället för huvudet...men det kan jag leva med. Men jag känner mig ändå helt förstenad. Orsaken? Det som pågår i Gaza just nu. Jag är återigen helt förstummad över hur oberörd världen kan vara inför Israels mördande av civila. Hör på radion hur de säger att "Hamas har skjutit hundratals raketer, Israel försvarar sig med att bomba flera tusen terroristiska anläggningar och vapenförråd i Gaza", samtidigt som jag får uppdateringar på Facebook från unga italienska aktivister som är där, i Gaza, som berättar om terrorn och beskriver och visar bilder på det de ser när de besöker sjukhusen i området. Och det är inte skadade och döda terrorister de ser. Det är människor. Barn. Bebisar, till och med.

Obama, och andra av världens ledare med honom, pratar om "Israels rätt till att försvara sig". Men vad hände med palestiniernas rätt att försvara sig? Jag skulle också skjuta mina små futtiga raketer om det var det enda försvar jag hade mot en stat som illegalt ockuperar mitt land, som bygger murar runt det lilla område jag har kvar att leva på, som stänger av mitt vatten, hugger ner mina odlingar, skjuter på mig när jag försöker fiska, utsätter mig för förnedrande behandling när jag ska ta mig ut och in genom öppningarna i murarna då jag måste uträtta något på andra sidan, fängslar mig utan anledning, övervakar mig med obemannade flygplan dygnet runt, vägrar släppa in den lilla internationella hjälp som fakstiskt erbjuds mig... Jag förespråkar inte våld, men allvarligt talat? Jag hade också skjutit raketer och kastat sten. För vad hade jag haft för val? Att sitta ihopkrupen inne i min lägenhet och be till Gud att en bomb inte skulle träffa just mig och min familj? Att hoppas att just min dotter inte skulle bli skadad av splitter från bomberna eller att hon, ännu värre, skulle bli dödad? Att vänta på att det internationella samfundet faktiskt skulle erkänna de brott mot mänskligheten som mitt folk får utstå varje dag sedan decennier tillbaks? Nej. Det går inte att kräva att palestinierna ska sitta stilla och vänta på en hjälp som aldrig kommer medan deras land och folk bombas sönder och samman av en terroriststat.

Sånt tänker jag på idag.
 

Sjuk mama, igen.

Alltså, mina bihålor. Har haft bihåleont + migrän plus illamående (av huvudvärken) hela dagen. Kul lördag...not. Alice har iaf lekt med Lorenzo hela dagen så hon är nöjd och glad! Nu beställer jag en bra natt och en frisk morgondag.

Back in Italia, again

Tillbaks till vardagen efter en mysig långhelg i Uppsala - Sthlm! Hemresan gick smidigare än smidigast, Alice sov till tio minuter innan landning och fick beröm av typ hela planets passagerare eftersom hon varit så duktig. Fem minuter innan landning fixade hon däremot världens värsta bajsblöja, till sin mammas stora förtjusning. Alltså - ett tjockt lager extrastinkande bajs över h-e-l-a ryggen på ungen. Fick bära ut henne på en armslängds avstånd typ och springa till närmsta skötrum där jag praktiskt taget lade henne i handfatet och slog på kranen. Jaja...behövde ju inte stå och vänta på väskorna i alla fall, det var bara vårt bagage kvar på bandet när vi äntligen kunde lämna skötrummet. Lorenzo kom och hämtade oss, vi åt lunch på Ikea och sen åkte vi hemåt. Jag och Alice har chillat på soffan hela eftermiddagen och nu ska jag starta en tvättmaskin tror jag...morgonens bajskatastrof lämnade sina spår på Alices kläder.

 

Terroristen is back

Alice glömde berätta igår att hon är tillbaks i terrorist-mode när det gäller sömnen. Pappa Lorenzo är för tillfället förvisad till gästrummet eftersom Alice vaknar varje halvtimme när hon ligger i sin egna säng...så nu sover hon i stora sängen med mig, och vaknar ändå 4-6 gånger per natt. Suck. Jag kör det vanliga mantrat: det är bara en fas, det går över snart...det är bara en fas, det går över snart...

Sex månader!

Alice här! Idag blir jag 6 månader. Tänk, ett halvt år har det gått sedan jag föddes! Nu är jag JÄTTESTOR. Jag har lärt mig massor av saker den här månaden - det bästa av allt är att jag har lärt mig att förflytta mig dit jag vill. Jag kanske ser lite lustig ut för jag rullar och hasar istället för att krypa, men det fungerar i alla fall superbra och nu kan jag äntligen undersöka alla små vrår som jag tidigare varit så nyfiken på! Jag älskar att rulla in under vaggan och suga på sänghimlen som hänger ner...och så tycker jag att internetroutern är jättespännande med alla små lampor som blinkar, men den får jag inte leka med för mamma. Jag blir riktigt förbannad när hon kommer och drar bort mig därifrån faktiskt! Jag har en massa mjukisdjur att leka med, men det bästa med dem är egentligen etiketterna med tvättråd - de är så himla fascinerande, jag kan pilla på dem hur länge som helst. Förut brukade mamma klippa bort dem (galning!), men nu har hon äntligen förstått att det ju är den bästa delen på hela leksaken så hon låter dem sitta kvar.

Jag har varit ute på äventyr också - jag och mamma åkte hela vägen till Barcelona för att träffa moster Chiara. Som vanligt älskade jag att åka flygplan, jag lekte med alla roliga broschyrer som fanns i stolsfickan och charmade herren som satt bredvid oss. Sen fick mamma fick en hostattack på flyget och det var jätteroligt, jag skrattade så jag kiknade! Barcelona var fint, jag satt mest i vagnen och tittade mig omkring och så passade jag på att sova en del när mamma skulle gå och titta på en massa konstutställningar. På kvällarna gick vi ut och åt och det var roligt, speciellt att titta på alla servitörer som skyndade omkring!

I helgen fick vi besök av en himla rolig tjej som heter Velia och hennes föräldrar. Hon var jättesnabb! Jag försökte ta fast henne när hon ålade förbi mig men det gick inte alltid så bra. Någon gång lyckades jag i alla fall få ett bra grepp om hennes fot och bromsade ner henne lite. Hon var rolig att leka med, hoppas verkligen att få träffa henne igen snart. Fast mamma säger något om att vi ska få bo i olika delar av huset då så att vi inte väcker varandra hela tiden...undrar varför? Jag hade det i alla fall väldigt kul mitt i natten när både jag och Velia var vakna!

Idag har jag och mamma varit och köpt en ny vagn, som är lätt att fälla ihop och packa ner - för på fredag åker vi till Sverige! Vi ska hälsa på mostrarna i Uppsala och Stockholm, och träffa både mormor och morfar och gammelfarmor och gammelfarfar också. Det längtar både jag och mamma till jättemycket.

 

Höst

Oj, försvann visst ett tag från bloggen...har haft rätt fullt upp i helgen! Kine, Pasquale och deras lilla Velia har varit här och det har varit lätt kaotiskt men väldigt mysigt med två små bebisar i huset. Alice var helt fascinerad av Velia och försökte hänga med så gott hon kunde när hon ålade omkring i ilfart på golvet.

Idag är det underbart höstväder, har gått på promenad med Alice och snart ska jag rida - Alice får hänga med pappa på kontoret under tiden!

Full fart

Det börjar bli lite komplicerat att ta en fin närbild på denna unge nu. Långa armar som ska pilla på precis allting...

 

Och såhär ser det ofta ut hos oss:

 

 

Alltså...Alice är snabb som en liten pil, hon rullar/ålar/hasar runt hela vardagsrummet hur snabbt som helst (ni ser ju på bilden hur benen far omkring haha) och krånglar sig in under möbler. Favoriten är dock att ta tag i ett hörn på mattan till babygymet och rulla runt så hon blir helt insnurrad. Sen ligger hon där och tjuter av glädje. Min lilla galning.

Tredje natten utan uppvak nu förresten...såhär utvilad har jag inte varit sen innan jag blev gravid tror jag. Idag ska jag montera möbler som jag inhandlade igår på Ikea och fixa det sista i huset så allt är klart imorgon när våra kära vänner från Norge kommer hit!

Sömntutan

Trodde inte mina ögon imorse när jag vaknade av Lorenzos väckarklocka 07.30 och Alice fortfarande sov. Somnade om och vaknade först kvart i 9 av att Alice gnällde lite! Hon hade då sovit sen 22 så hon var vrålhungrig. Men yihoo för att få sova!

Nu: frukost, lek och sen ska jag rida. Känns som att det blir en bra dag.

Soffor och skorpioner

Vi köpte förresten soffor igår! Två stycken plus en fotpall, till vårt gigantiska vardagsrum. Det blev en röd färg, hoppas hoppas hoppas att den passar bra för jag är liiiite tveksam. Det var så dåligt ljus på affären så det var svårt att se exakt hur färgen ser ut på den lilla provlappen. Håller tummarna. Men åh vad jag längtar tills sofforna kommer (någon gång strax innan jul tror jag), ser fram emot att sitta och mysa framför en brasa i den öppna spisen! Nu ska jag börja leta lite trä och snickra ihop ett bord att ha bakom en av sofforna, och möjligtvis ta mig till en marmorspecialist för att kapa till den stora marmorskivan vi hade till skrivbord i lägenheten och producera ett soffbord av den. Eller så köper vi ett soffbord...vi får se hur långt mina snickarkunskaper räcker.

Och apropå rubriken...vi har hittat två skorpioner här inne i huset de senaste dagarna. INTE KUL. De är inte farliga egentligen, typ som getingar, men jag är lite orolig för att Alice ska bli stucken om hon leker på golvet. Så nu kör jag skorpionspaning innan jag lägger ner henne!


 

Trött.

Är lite halvvaken efter en inte så jättebra natt. Alice somnade för en gångs skull i tid igår, antar att vi kan tacka tidsomställningen för det...men sen fastnade jag och Lorenzo framför Gudfadern och kom inte i säng förrän väldigt sent. Och sen vaknade naturligtvis Alice typ en halvtimme efter det. Och sen har hon vaknat från och till heeeela natten. Suck. Men nu ska vi ta tag i den här dagen!

Mina finisar under vår söndagsfrukost på Starbucks i Barcelona:

 

Smaka lite äpple

 

 

 

 

Den här stora tjejen har precis sovit sin första natt i sitt alldeles egna rum! Det gick hur bra som helst och hon sov från 23 till 6 (7 om man inte räknar med tidsomställningen!) och sen vidare till 9 efter en amning. Jag däremot var uppe och tittade till henne typ sjuttifem gånger under natten... navelsträngen är inte helt avklippt ännu, haha.

Har just insett att nästan alla Barcelonabilder är på Chiaras kamera. Ska se till att få dem skickade till mig!

Resurrection

Idag har jag återuppstått från en intensiv magsjuka. Bilder från Barcelona kommer snart! Nu ska jag duscha (inte mycket som slår första duschen efter att man varit sjuk) och städa vårt oerhört stökiga hus.

Raining

Idag regnar det i Barcelona, men vi har trotsat vädret och gått en sväng på stan. När regnet blev för jobbigt gick vi på Dalí-museum och tog sen en lång lunch. Nu är vi tillbaks på hotellet och Alice leker på sin favoritplats - vid spegeln i badrummet. Hon blir lite irriterad när hon inte kan ta fast den där snyggingen som hon ser, men kul är det ändå.

Ikväll anländer pappa Lorenzo till Barcelona, det ser vi fram emot!

Vilken skillnad...

Nya rummet är BÄST! Vi somnade sött vid 22.30 efter en köttbit på stan, och vaknade...klockan 07.45! Utan uppvak mitt i natten! Vad hände? Underbart hur som helst, det var ju ett tag sen jag fick sova en hel natt.

Nu ska jag duscha, Alice har faktiskt somnat om...

Perfect tourist

Svettiga och trötta efter en dag på stan - Alice sov igenom Passeig de gracia och Barrio Gótico, hängde i selen på Las Ramblas och chillade i vagnen medan jag och Chiara åt lite tapas. Den perfekta bebisen att turista med.

Nu är Chiara på jobbet och vi tar igen oss lite på rummet innan vi ska ge oss ut igen för att leta lite mat åt mig. Fick byta rum förresten, mycket bättre nu - tyst och skönt! Dock tror jag att receptionisten missat att delge sin kollega bytet för nyss klev ett par kineser in här... "eh...is this your room?" Ja vad ser det ut som? Haha, stackarna såg väldigt förvirrade ut. Tur att jag inte var naken i alla fall...DET hade blivit pinsamt.

Good morning Barcelona

Såhär glad blir man när man får vakna bredvid mamma i den enorma hotellsängen! Nu ska vi göra oss redo för en dag på stan, och kolla om vi kan få byta rum för man hör trafiken lite för mycket här - svårt att sova.

Barcelona here we come!

Nu (eller rättare sagt imorgon) drar jag och terroristen till Barcelona! Vi är superpeppade inför en veckas turistande och mys med moster Chiara. Ska ta och ladda ner en karta över Barcelona nu så jag inte gör mitt vanliga misstag och anländer i en okänd stad helt utan vare sig karta eller guidebok... (Jag är alltså hon som åkte iväg för att backpacka ensam i Malaysia och Thailand utan guidebok eller ens en aning om vart jag skulle. Hehe. Tur att en kille som var på väg hem förbarmade sig över mig och skänkte mig sin Lonely Planet-guide, annars hade jag nog fortfarande irrat runt där någonstans). Sen gifte jag mig med en guideboksberoende man så nu är biblioteket välfyllt.

Mini

Tittade igenom lite bilder från när Alice föddes...och herregud, hon var verkligen inte stor i början. Pluttis.

 

 

 

Just my luck (eller neck)

Och dääär fick jag nackspärr. Eller nåt sånt. Kan inte vrida huvudet åt höger i alla fall, det gör ont mellan skulderbladen... Där fick jag för att jag burit omkring på 8,7 kilo snuvig bebis för att få henne att somna. Tror jag ska ta ett varmt bad och se om jag kan stretcha bort det onda sen!

Terroristen somnade i alla fall...med nappen!? Det har då aldrig hänt förut.

Fredag

I brist på annat att göra (eh, sorry, i brist på bättre serier att kolla på) såg jag ett avsnitt av Americas Next Top Model imorse. Slog av programmet när två tjejer var mitt uppe i ett bråk. "I'm the bitch!" "No, I'm the REAL bitch!".

Sen tittade jag ner på Alice som ligger och sover i sin lilla säng här bredvid. Alltså, vad det är underbart att hon är så liten och oförstörd. Med sitt fjun på huvudet som står rätt upp, lite intorkat dregel på kinden, den lilla runda magen, gropig rumpa och tusen lårveck. Och det tandlösa busiga leendet som är det finaste som finns.

Så skönt att det är ganska länge kvar innan hon blir en kantig tonåring som kanske bråkar om vem som är "the real bitch". Jag tror jag måste samla ganska mycket styrka innan jag orkar med något sånt.

Täppt...

Fortfarande väldigt förkylt här hemma. Helt otroligt hur mycket snor en mininäsa kan producera. Omöjligt att få ut är det också, man vill bara säga åt henne att fräsa ut det...men det går ju inte. Så vi spolar och använder nässugen men lika täppt är hon ändå.

Jag har i alla fall varit i stallet imorse och hoppat lite. Härligt! Väldigt bra sätt att starta dagen på måste jag säga, en riktigt uttröttande ridlektion ute i höstluften.

Fem månader

I söndags blev jag fem månader! Jag är faktiskt ganska stor nu. Det jag gillar allra mest är fortfarande att leka i mitt babygym, men nu ligger jag mest på mage och kämpar för att försöka ta mig framåt. Det går oftast inte så jättebra, jag är stark i armarna och kan stödja på dem och jag kan skjuta på med benen, men ändå så slutar det med att jag slår näsan i golvet. Då blir jag jätteirriterad och vrålar av ilska! Ibland blir jag less på att försöka krypa och då rullar jag istället, det går ju minst lika bra att ta sig fram på det sättet. Jag tycker verkligen om att röra på mig, jag vill aldrig vara stilla...högst fem minuter när jag precis har vaknat kan jag sitta och mysa med mamma, sen är det full fart! Mamma kallar mig för terroristen...och min doktor säger "här kommer jordbävningen!" när hon ser mig, undrar varför?

Jag har börjat äta en massa spännande saker den här månaden. Det godaste jag vet är fortfarande mammas mjölk, men gröt med aprikosmos ligger på en stark andraplats. Ärtor är också jättegott! Och päron, äpple och plommon är inte heller så pjåkigt. Morötter däremot...BLÄ. Idag smakade jag på broccoli för första gången och det var inte så illa, men jag har inte riktigt bestämt mig för om det är gott eller inte ännu.

Jag har varit på babysim ett par gånger den här månaden, och det är inte roligt alls! Jag förstår inte varför mamma envisas med att åka till badhuset där det är kallt i vattnet och fullt med stora barn som skriker och stojar alldeles för högt när vi lika gärna kan bada hemma i badkaret? Där är det ju varmt i vattnet, lugnt och skönt och så kan jag leka med mina badankor! Mycket bättre. Nu tror jag i alla fall att jag lyckats övertala mamma att strunta i badhuset, skönt.

En gång i veckan åker mamma bort någonstans, till ett ställe som hon kallar för stallet. Konstigt. I alla fall så får jag oftast vara med farmor då. Det är helt okej, farmor är rolig! Men jag är lite rädd både för farfar och för gammelfarmor, och jag börjar ofta gråta när jag ser dem. Det är lite konstigt egentligen, för jag är nästan aldrig rädd för något annars. Och gråter gör jag väldigt sällan också, jag är oftast hur glad som helst!

Cold

Lillpluttis är förkyld, supertäppt näsa så hon kan knappt äta. Inte roligt. Och naturligtvis - dålig nattsömn. Yesss. Fast nu sover hon minsann...och jag sitter och väntar på tvättmaskinsreparatören. Bebis + trasig tvättmaskin är ingen bra kombo.

Återkommer senare med ett inlägg, terroristen blev ju faktiskt fem månader i söndags så hon vill berätta vad hon lärt sig den här månaden.

Lucky girl

Jag känner mig lite lätt otursförföljd denna vecka. Körde totalt vilse två gånger på väg till ridningen, och ja, fredagens äventyr har jag ju skrivit om. Inatt var det dags igen... Hade fått Alice att somna helt utan krångel vid 21.30, och nån timme senare gick vi också och lade oss...för att alla tre vakna 04.30 av ett tjutande inbrottslarm. Vårt tjutande inbrottslarm. Som tur var var det inget inbrott utan bara det där jäkla larmet som spelade oss ett spratt, men ändå...vi fick nog alla tre en smärre hjärtattack. Sen hade vi en klarvaken bebis på lekhumör som fick ligga i sin säng i mörkret och babbla = ingen av oss sov förrän klockan 7 då hon äntligen blev lite trött och somnade efter en amning.

Jag vaknade innan 10 och var så kaffesugen att jag steg upp. Alice och Lorenzo sover fortfarande såhär 40 minuter senare! Får nog väcka dem snart för vi ska iväg och fira Lorenzos bror som fyller år.

Men btw...klockan 04.30 när larmet gick hade Alice inte vaknat en enda gång sen 21.30?! Vad har hänt med terroristen?

Action in Valdamonte

Vad jag pysslat med de senaste 40 minuterna? Nä jag har bara lyckats låsa in mitt barn, bilnycklarna, husnycklarna och mobiltelefonen i bilen, panikringt på hos alla grannar, fått låna en telefon, ringt Lorenzo, insett att båda bilnycklarna är inlåsta i bilen, försökt krossa en bilruta, inte lyckats krossa den, bänt upp en liten bakruta, fått en granntjej att såga av låsgrejen till samma bakruta, slitit loss rutan och ålat mig in i bilen för att rädda min stackars gråtande bebis (som som tur var skrattade sig igenom den största delen av detta drama).

Nu är jag ganska frestad att sätta eld på biljäveln. Den kan ju inte bara låsa sig själv sådär?!!

Waiting

Här sitter jag och väntar på att terroristen ska vakna så vi kan åka och handla mat. Tydligen var det här en bra dag för att ta en tretimmarstupplur. Jag har till och med hunnit duscha...och måla på lite mascara? När hände det sist? (Okej, duschar gör jag faktiskt ganska ofta nuförtiden, Alice gillar tydligen att ligga på golvet utanför duschen och lyssna på mina vackra sånger som jag hittar på åt henne...eller så tycker hon bara jag ser rolig ut när jag är naken. Skrattar gör hon i alla fall.) Men mascara är ganska lågprioriterat.

Visst har vi snygga sladdar på väggen förresten? Väntar fortfarande på att snickaren ska masa sig hit och ta mått för bokyllan som ska täcka hela den väggen. Sladdarna är för högtalare och belysning i bokhyllan.

Tror jag ska ta mig till frisören idag också (om terroristen vaknar i tid det vill säga) och boka en tid för klippning - jag är så less på att alltid ha håret såhär i knut...men kan inte ha det utsläppt för Alice är lite för duktig på att slita i det. Så jag tänker lugg. Kanske. Vi får se.

Nej, nu har jag verkligen inget att skriva om...tror jag ska gå och skramla lite i köket och se om det kan väcka min lilla sömntuta. (Vilken trevlig mamma hon har...)

Happy days

Åh, äntligen en bra natt. Alice somnade i soffan igår vid niotiden medan jag och Lorenzo tittade på film. Jag lade ner henne i hennes lilla säng här på bottenvåningen och tänkte att "hon vaknar säkert snart ändå". Filmen slutade och hon sov fortfarande så jag bar upp henne till spjälsängen, tänkte igen att "nu vaknar hon säkert så då kan jag passa på att byta blöja och sätta på henne pyjamasen...". Men icke det. Hon sov vidare...och vaknade halv 4 för att äta. Åt i 10 minuter, somnade om och vaknade till lite vid 6 för att hon hade lirkat in foten mellan spjälorna i sängen (vet inte hur hon lyckats med det för vi har ju spjälskydd...). Jag hjälpte henne att få ut foten, gungade lite på sängen och vips så sov hon igen! Sen vaknade jag vid halv nio och såg ett par glada små ögon som tittade på mig över kanten på spjälskyddet, då hade hon vänt sig till mage och låg och lekte i sängen.

Så. jävla. skönt. att äntligen få sova mer än en timme i sträck.

Nu sover hon igen dessutom så jag ska passa på att hänga tvätt och pumpa ut lite mjölk för ikväll ska farmor få vara barnvakt -  jag ska rida och Lorenzo ska simma, och sen blir det nog en pizza ute någonstans också.

Bye bye babysim

Näe...det är nog inget för Alice det där med babysim. Idag fick jag kliva upp ur bassängen med en totalt otröstlig bebis efter 10 minuter. Så vi lägger de rosa volangbadbyxorna på hyllan för den här gången och testar kanske igen om några månader.

Det känns lite tråkigt, hade gärna umgåtts lite med de andra mammorna och bebbarna på badhuset men det fungerar ju inte om terroristen är totalt vettskrämd. Får leta upp någon annan aktivitet!

Hjärtattack

Imorse när jag kom nerför trappan möttes jag av den här synen.

 

Jag dog. Typ. Alltså, jag har SJUK spindelfobi. Och SER NI HUR STOR DEN ÄR??? Jag satte Alice i säkerhet (lade ner henne i vaggan), skakade okontrollerat, grät en skvätt och ringde Lorenzo. Logiskt tänkande där. Efter att Lorenzo lugnat ner mig lite övertalade han mig att försöka ta död på spindeln. Jag tog mod till mig och var just på väg att hämta en mopp för att mosa den...när en journalist ringde och ville intervjua mig om AFS i området. Haha. Jag har ingen aning om vad jag sa till journalisten under de tio minuter samtalet pågick, det blir spännande att läsa tidningen sen. Hann i alla fall arbeta fram en strategi för att få bort spindeln på bästa möjliga sätt (så lite kontakt som möjligt) under tiden, så när jag lagt på luren (mobilen, som tur var, hade aldrig svarat i telefonen som syns på bilden...) tog jag fram dammsugaren, slog på maximal styrka, grät lite till, och sög in spindeln i dammsugaren för att sedan SPRINGA ut med dammsugaren på gården. Där står den nu och där blir den kvar tills jag är 100% säker på att spindeln är död/borta.

Jag är en mes, I know.

Bildbomb från dopet

Lugnet innan stormen...

Glad mamma och Alice utanför kyrkan.

Alice med sina kära föräldrar, gudfar och gudmor.

Tre generationer! Alice visar sitt snyggaste fotofejs.

Måste säga att jag älskar vårt vardagsrum.

Presentöppning. Alice brydde sig inte så mycket.

Stora tjejen

Igår var vi och mätte och vägde Alice - hon har växt massor! 8300 gram och 67 cm.
Dopet har vi också klarat av under veckan som gått, ska lägga upp lite bilder sen.

Träniingsväääärk

 Första ridlektionen gick alldeles utmärkt, även om jag är ganska ringrostig. Fick byta häst efter 10 minuter för "oj, du kan ju rida...då får du en lite piggare häst". Haha...det tackade jag för då mina ben höll på att dö av att driva på den stackars slöisen jag fick först. Hoppträning är det som står på schemat under hösten. Än så länge hoppar jag inte över mer än pyttesmå hinder - tekniken är inte vad den varit, men det tar sig nog! Tjejen som har stallet är hur gullig som helst och det är individuella lektioner (eller ibland med en eller två ryttare till om man är på samma nivå), så det känns superbra.

Idag har jag ont överallt. Precis överallt.

Men jag har sovit gott i alla fall! Alice bestämde sig för att ge sin trötta mor en sovnatt så hon vaknade bara vid 3 för att äta och sen sov hon till kvart i åtta!

Nu ska jag försöka boka hotell i Barcelona...jag och skruttan ska ta oss dit om några veckor för att hälsa på moster Chiara som fortfarande inte träffat Alice. Längtar!

Torsdag

Gårdagen kan gärna få strykas ur historien för det var nog jordens tröttaste dag för mig. Alice hade ont i magen hela natten och sov i stort sett ingenting. Sen skulle jag handla inför dopet och glömde den kilometerlånga inköpslistan...så det blev hjärngympa på hög nivå när jag skulle försöka komma ihåg vad jag skulle handla. Alice var i alla fall nöjd under tiden där hon satt i kundvagnens lilla säte (det finns speciella kundvagnar med babysits!) som på en liten tron och spanade in alla människor på mataffären.

Denna natt var lite bättre, har insett att även om det är den enda frukt Alice gillar så måste banan undvikas för det skapar magont! Så nu är det päron för hela slanten istället, det verkar sätta fart på magen. Enda nackdelen med att ge henne päron är att jag nu inte längre kan äta den frukten eftersom den luktar...bajs. (Man kan ju fråga sig varför jag associerar åt det hållet och inte istället tänker att bajset luktar päron?)

Ikväll smäller det, by the way! Jag ska börja rida igen efter sisådär 8 års uppehåll! Känns som att det kommer bli jobbigt, min muskelstyrka är ju inte på topp, men SÅ kul.

Gårdagskvällens nöje: Busa med Alice. Mamma är roligare än pappa. (YES!)

 

Rolling

Alice har kommit på att det ju är onödigt att försöka krypa (efter att ha tillbringat tre dagar på knä med rumpan i vädret på golvet i färd med att försöka dra sig fram med händerna...). Man kan ju lika gärna rulla.

Why?

Men alltså. VARFÖR. Varför är det så att när man gått och väntat på ett paket (fotografier och förstoringar) i en vecka, haft pengarna för att betala prydligt framlagda på köksbänken och faktiskt tänkt på att ta på sig kläder på morgonen för att inte behöva öppna dörren i typ trosor och fläckig amningsbehå...då blir paketet försenat och man hinner glömma bort att det ska komma. Så när det väl anländer och budfirman knackar på dörren sitter man i vardagsrummet iförd just en fläckig amningsbehå och om än inte trosor så ett par gamla pyjamasshorts. Man hittar i alla fall en gammal t-shirt slängd på golvet bredvid soffan (kanske borde städa här hemma), drar på sig den och fiskar upp en skrikande bebis från golvet på väg mot dörren. Två meter från dörren lägger bebisen världens största mjölkspya... Så när man öppnar dörren gör man det med vitt slem som rinner från axeln nerför hela sidan av kroppen och bildar en liten pöl på golvet.

Som om inte det var nog så är naturligtvis de där pengarna man hade lagt fram spårlöst försvunna, så man måste leta pengar överallt. Svetten droppar och bebisen skriker. Hittar den sista 5-eurosedeln, under sätet i bilen. Halleluja. Kladdar ner pappret man måste skriva på med lite spya och vinkar sen glatt hejdå åt budkillen.

Herregud.

Frisk sköldpadda

Febern försvann redan igår, så idag var det dags för babysimspremiär! Alice och en annan liten tjej utgör gruppen "sköldpaddorna". Tyvärr råkade min baddräkt bli kvar på vardagsrumsgolvet hemma så jag fick titta på från avstånd medan Lorenzo och Alice plaskade runt i poolen. Det var sådär poppis...ganska kul till en början att bada tyckte Alice men efter ett tag blev hon lite less (och lät alla i hela badhuset förstå att hon var less, haha). Lite tror jag att det beror på att jag inte var med, hon är så himla mammig just nu! När instruktören hällde ner en massa färgglada bollar i poolen blev det däremot ganska roligt att vara där - Alice försökte ta fast varenda boll som flöt förbi framför henne. Hon passade naturligtvis på att smaka på dem hon fick tag i också.

Nu leker hon för fullt i babygymet... vem sa att bebisar blir trötta av babysim?
 

Feber

Hade visst inte bara en liten gnällis igår utan en febrig sådan. Stackars liten! Panodil och sömn (om än en väldigt hackig sömn...) verkar i alla fall ha gjort sitt och nu ligger skruttan och leker i babygymet. Väntar på att hon ska bajsa så jag kan ta tempen. Lesson learnt inatt: stick inte in en termometer i rumpan på en bajsnödig bebis. Om du nu inte känner för att storstäda skötbordet och tvätta kläderna du har på dig...

Sprutor

Imorse har vi varit på sjukhuset för Alices andra omgång vaccin. Jättekul att sitta i väntrummet tyckte Alice som spanade in alla de andra barnen och blev helt galet uppspelt. Sprutorna var däremot INTE roliga...men sen glömde hon bort att hon varit ledsen så fort vi kom ut i väntrummet igen. Bra där!

Nu har hon sovit ända sen vi satte oss i bilen för att åka hem igen vid 10-tiden, håller tummarna för att jag kommer ha en glad bebis när hon vaknar och inte en gnällis!

Kan även meddela att Alice har lärt sig att förflytta sig lite smått. Lägger ner henne mitt i babygymet men kan hitta henne en halvmeter utanför mattan... Tekniken kan nog behöva slipas på litegrann men hon är ändå ganska effektiv - hon spjärnar med fötterna, lyfter rumpan i luften och skjuter sig framåt. Det går fort här, rätt vad det är har jag nog en liten krypande bebis att hålla reda på!

Så vet man...

Så vet man att man har en närhetstörstande bebis:



 

Man har ett fint litet öra på bröstet.

Breakfast

Jag märker att natten speglas i mina frukostvanor. Mindre sömn - mer koffein och mindre mat.

Dagens frukost: två koppar kaffe, en kopp te och en rostad macka. Behöver jag säga mer?

Terroristen 2.0

Klockan 7 imorse efter att Alice legat och babblat i sängen medan hon petade mig i ansiktet och sparkade mig i magen i nästan en timme gav jag upp och steg upp med henne. Hon var helt extatisk, skrattade och babblade och viftade med armarna som bara den. Lade ner henne i babygymet och gjorde frukost till mig. När jag tittade dit igen efter typ 5 minuter hade terroristbebisen vänt sig till mage och somnat!

...

Men tack då älskling för att du fick mig att stiga upp klockan sju. Nu har jag dessutom hällt i mig en kopp extremt starkt kaffe så chanserna att jag också ska kunna somna om är nog lika med noll.

 

Smakprov

Första smakprovet - morot. Inte jättepopulärt som ni ser. Tror mest det var konsistensen som gav henne kväljningar för hon verkade ändå tycka att det var gott när hon väl kommit över den första chocken! Vi har testat banan också. Betyg: lite godare än morot. Ikväll blir det potatis och sen tänkte vi testa risgröt också.

Nu ska jag och Alice ta oss iväg till Pavia för att träffa lite kompisar.