Why?

Men alltså. VARFÖR. Varför är det så att när man gått och väntat på ett paket (fotografier och förstoringar) i en vecka, haft pengarna för att betala prydligt framlagda på köksbänken och faktiskt tänkt på att ta på sig kläder på morgonen för att inte behöva öppna dörren i typ trosor och fläckig amningsbehå...då blir paketet försenat och man hinner glömma bort att det ska komma. Så när det väl anländer och budfirman knackar på dörren sitter man i vardagsrummet iförd just en fläckig amningsbehå och om än inte trosor så ett par gamla pyjamasshorts. Man hittar i alla fall en gammal t-shirt slängd på golvet bredvid soffan (kanske borde städa här hemma), drar på sig den och fiskar upp en skrikande bebis från golvet på väg mot dörren. Två meter från dörren lägger bebisen världens största mjölkspya... Så när man öppnar dörren gör man det med vitt slem som rinner från axeln nerför hela sidan av kroppen och bildar en liten pöl på golvet.

Som om inte det var nog så är naturligtvis de där pengarna man hade lagt fram spårlöst försvunna, så man måste leta pengar överallt. Svetten droppar och bebisen skriker. Hittar den sista 5-eurosedeln, under sätet i bilen. Halleluja. Kladdar ner pappret man måste skriva på med lite spya och vinkar sen glatt hejdå åt budkillen.

Herregud.