lördag 29 september 2012

Stora tjejen

Igår var vi och mätte och vägde Alice - hon har växt massor! 8300 gram och 67 cm.
Dopet har vi också klarat av under veckan som gått, ska lägga upp lite bilder sen.


fredag 21 september 2012

Träniingsväääärk

 Första ridlektionen gick alldeles utmärkt, även om jag är ganska ringrostig. Fick byta häst efter 10 minuter för "oj, du kan ju rida...då får du en lite piggare häst". Haha...det tackade jag för då mina ben höll på att dö av att driva på den stackars slöisen jag fick först. Hoppträning är det som står på schemat under hösten. Än så länge hoppar jag inte över mer än pyttesmå hinder - tekniken är inte vad den varit, men det tar sig nog! Tjejen som har stallet är hur gullig som helst och det är individuella lektioner (eller ibland med en eller två ryttare till om man är på samma nivå), så det känns superbra.

Idag har jag ont överallt. Precis överallt.

Men jag har sovit gott i alla fall! Alice bestämde sig för att ge sin trötta mor en sovnatt så hon vaknade bara vid 3 för att äta och sen sov hon till kvart i åtta!

Nu ska jag försöka boka hotell i Barcelona...jag och skruttan ska ta oss dit om några veckor för att hälsa på moster Chiara som fortfarande inte träffat Alice. Längtar!

torsdag 20 september 2012

Torsdag

Gårdagen kan gärna få strykas ur historien för det var nog jordens tröttaste dag för mig. Alice hade ont i magen hela natten och sov i stort sett ingenting. Sen skulle jag handla inför dopet och glömde den kilometerlånga inköpslistan...så det blev hjärngympa på hög nivå när jag skulle försöka komma ihåg vad jag skulle handla. Alice var i alla fall nöjd under tiden där hon satt i kundvagnens lilla säte (det finns speciella kundvagnar med babysits!) som på en liten tron och spanade in alla människor på mataffären.

Denna natt var lite bättre, har insett att även om det är den enda frukt Alice gillar så måste banan undvikas för det skapar magont! Så nu är det päron för hela slanten istället, det verkar sätta fart på magen. Enda nackdelen med att ge henne päron är att jag nu inte längre kan äta den frukten eftersom den luktar...bajs. (Man kan ju fråga sig varför jag associerar åt det hållet och inte istället tänker att bajset luktar päron?)

Ikväll smäller det, by the way! Jag ska börja rida igen efter sisådär 8 års uppehåll! Känns som att det kommer bli jobbigt, min muskelstyrka är ju inte på topp, men SÅ kul.

Gårdagskvällens nöje: Busa med Alice. Mamma är roligare än pappa. (YES!)

 

tisdag 18 september 2012

Rolling

Alice har kommit på att det ju är onödigt att försöka krypa (efter att ha tillbringat tre dagar på knä med rumpan i vädret på golvet i färd med att försöka dra sig fram med händerna...). Man kan ju lika gärna rulla.

Why?

Men alltså. VARFÖR. Varför är det så att när man gått och väntat på ett paket (fotografier och förstoringar) i en vecka, haft pengarna för att betala prydligt framlagda på köksbänken och faktiskt tänkt på att ta på sig kläder på morgonen för att inte behöva öppna dörren i typ trosor och fläckig amningsbehå...då blir paketet försenat och man hinner glömma bort att det ska komma. Så när det väl anländer och budfirman knackar på dörren sitter man i vardagsrummet iförd just en fläckig amningsbehå och om än inte trosor så ett par gamla pyjamasshorts. Man hittar i alla fall en gammal t-shirt slängd på golvet bredvid soffan (kanske borde städa här hemma), drar på sig den och fiskar upp en skrikande bebis från golvet på väg mot dörren. Två meter från dörren lägger bebisen världens största mjölkspya... Så när man öppnar dörren gör man det med vitt slem som rinner från axeln nerför hela sidan av kroppen och bildar en liten pöl på golvet.

Som om inte det var nog så är naturligtvis de där pengarna man hade lagt fram spårlöst försvunna, så man måste leta pengar överallt. Svetten droppar och bebisen skriker. Hittar den sista 5-eurosedeln, under sätet i bilen. Halleluja. Kladdar ner pappret man måste skriva på med lite spya och vinkar sen glatt hejdå åt budkillen.

Herregud.

lördag 15 september 2012

Frisk sköldpadda

Febern försvann redan igår, så idag var det dags för babysimspremiär! Alice och en annan liten tjej utgör gruppen "sköldpaddorna". Tyvärr råkade min baddräkt bli kvar på vardagsrumsgolvet hemma så jag fick titta på från avstånd medan Lorenzo och Alice plaskade runt i poolen. Det var sådär poppis...ganska kul till en början att bada tyckte Alice men efter ett tag blev hon lite less (och lät alla i hela badhuset förstå att hon var less, haha). Lite tror jag att det beror på att jag inte var med, hon är så himla mammig just nu! När instruktören hällde ner en massa färgglada bollar i poolen blev det däremot ganska roligt att vara där - Alice försökte ta fast varenda boll som flöt förbi framför henne. Hon passade naturligtvis på att smaka på dem hon fick tag i också.

Nu leker hon för fullt i babygymet... vem sa att bebisar blir trötta av babysim?
 

fredag 14 september 2012

Feber

Hade visst inte bara en liten gnällis igår utan en febrig sådan. Stackars liten! Panodil och sömn (om än en väldigt hackig sömn...) verkar i alla fall ha gjort sitt och nu ligger skruttan och leker i babygymet. Väntar på att hon ska bajsa så jag kan ta tempen. Lesson learnt inatt: stick inte in en termometer i rumpan på en bajsnödig bebis. Om du nu inte känner för att storstäda skötbordet och tvätta kläderna du har på dig...

torsdag 13 september 2012

Sprutor

Imorse har vi varit på sjukhuset för Alices andra omgång vaccin. Jättekul att sitta i väntrummet tyckte Alice som spanade in alla de andra barnen och blev helt galet uppspelt. Sprutorna var däremot INTE roliga...men sen glömde hon bort att hon varit ledsen så fort vi kom ut i väntrummet igen. Bra där!

Nu har hon sovit ända sen vi satte oss i bilen för att åka hem igen vid 10-tiden, håller tummarna för att jag kommer ha en glad bebis när hon vaknar och inte en gnällis!

Kan även meddela att Alice har lärt sig att förflytta sig lite smått. Lägger ner henne mitt i babygymet men kan hitta henne en halvmeter utanför mattan... Tekniken kan nog behöva slipas på litegrann men hon är ändå ganska effektiv - hon spjärnar med fötterna, lyfter rumpan i luften och skjuter sig framåt. Det går fort här, rätt vad det är har jag nog en liten krypande bebis att hålla reda på!

onsdag 12 september 2012

Så vet man...

Så vet man att man har en närhetstörstande bebis:

 

Man har ett fint litet öra på bröstet.

Breakfast

Jag märker att natten speglas i mina frukostvanor. Mindre sömn - mer koffein och mindre mat.

Dagens frukost: två koppar kaffe, en kopp te och en rostad macka. Behöver jag säga mer?

tisdag 11 september 2012

Terroristen 2.0

Klockan 7 imorse efter att Alice legat och babblat i sängen medan hon petade mig i ansiktet och sparkade mig i magen i nästan en timme gav jag upp och steg upp med henne. Hon var helt extatisk, skrattade och babblade och viftade med armarna som bara den. Lade ner henne i babygymet och gjorde frukost till mig. När jag tittade dit igen efter typ 5 minuter hade terroristbebisen vänt sig till mage och somnat!

...

Men tack då älskling för att du fick mig att stiga upp klockan sju. Nu har jag dessutom hällt i mig en kopp extremt starkt kaffe så chanserna att jag också ska kunna somna om är nog lika med noll.


 

måndag 10 september 2012

Smakprov





Första smakprovet - morot. Inte jättepopulärt som ni ser. Tror mest det var konsistensen som gav henne kväljningar för hon verkade ändå tycka att det var gott när hon väl kommit över den första chocken! Vi har testat banan också. Betyg: lite godare än morot. Ikväll blir det potatis och sen tänkte vi testa risgröt också.

Nu ska jag och Alice ta oss iväg till Pavia för att träffa lite kompisar.

fredag 7 september 2012

Alice!

Idag blir jag hela fyra månader gammal. Jag har lärt mig en hel massa saker den här månaden, till exempel att rulla runt och att ta fast saker som ser roliga ut. Mammas näsa och mun är en favorit att försöka ta fast och det får mamma känna på varje morgon då jag borrar in mina fem små vassa naglar i läppen eller näsan och drar och drar. Helst skulle jag vilja smaka på allt som händerna lyckas ta fast också, det finns ju inget bättre än att undersöka saker med munnen. Vissa saker smakar äckligt, som pappas arm - den är ju alldeles för hårig! Andra saker är goda, till exempel det päron som mamma höll i idag, jag passade nämligen på att slicka lite på det när mamma inte tittade och det var rätt gott. Ikväll ska jag tydligen få smaka på något som heter morot, det låter spännande!

Annars tycker jag att leka i babygymet är jättekul, men ibland blir det tråkigt att ligga där alldeles själv. Om mamma eller pappa ligger bredvid blir det genast mycket roligare. Andra saker som är himla roliga är när mamma eller pappa sjunger, att leka flygplan och att bada! När mamma låtsas äta upp mig skrattar jag så att jag kiknar, mest för att det kittlas massor.

Det värsta jag vet är att komma upp ur badkaret, jag tycker att jag får bada alldeles för kort stund... Att somna är inte heller speciellt roligt, vem vet vad man missar för spännande saker då?

Nu ska jag äta lite, det börjar bli dags för det tycker jag.

 

torsdag 6 september 2012

Macaron disastro!

Gjorde ett försök till att baka macarons idag. Haha. Inte en bra idé. Förstår inte varför jag inte riktigt kunde lita på alla som säger att det är svårt utan ändå måste testa själv. Okej. Det är svårt.

Slutresultatet:



Nu kanske ni säger: "Men de där ser väl okej ut?" Låt er inte luras. De är ihåliga. Knacka lite på skalet så faller de ihop (tror jag kraschade typ 20 innan jag fick ihop två hela). Fyllningen kan dessutom vara den rinnigaste jag någonsin sett, men jag gav liksom upp på den eftersom själva kakan ändå var ihålig!

Ska dock testa att baka macarons igen - jag ger mig inte så lätt! Det ska dock göras utan bebis i närheten eftersom jag inte vågade testa det "riktiga" receptet med sockerlag idag. Med en extremt mammig fyramånadersbebis som helst vill hänga på armen/i selen eller åtminstone ligga i babygymet precis vid mina fötter känns det inte riktigt okej att pyssla med kokande socker. Så, jag testar igen...om någon månad.

Nu måste jag och Alice ta oss iväg för att inhandla blöjor!

Mongolian memories

Vi har ett litet problem här hemma just nu (utöver terroristen, that is). Varje kväll översvämmas huset av skalbaggar. Alltså, jag överdriver inte när jag säger att igår hittade vi och avlivade 20 stycken bara på en liten fläck på väggen. Och det bara kommer fler och fler, vi lyckas inte förstå varifrån de kommer!

Jag kan i alla fall ta det hela med ro, skalbaggar är liksom inte så hemska längre. Inte efter vår vistelse i Mongoliet. Jag tror den fungerade som terapi. Där lyckades nämligen jag och Lorenzo släppa in hela södra Mongoliets skalbaggebefolkning i vår lilla ger (tält/hydda typ). En ger är konstruerad med ett hål högst upp som ska släppa in ljus under dagen och släppa ut rök och sånt när man lagar mat eller värmer upp hyddan. Det här hålet ska man täcka över med en filt/djurhud på kvällen INNAN man tänder ljus inne i geren. Det hade vi visst missat. Våra små ljus lockade till sig hundratals små skalbaggar. Det trevliga var dock att vi inte alls märkte skalbaggarna förrän vi hade täckt över hålet, släckt ljusen och lagt oss i sängen. Då började vi höra något som trillade ner på golvet och i sängen. "Klick"... "klick"..."klick"...lät det. Vi låg ett tag och undrade vad det där ljudet berodde på. När jag helt plötsligt kände att något ramlade ner i mitt ansikte behövde vi inte fundera längre. Tydligen satt de allihop i taket och när det blev mörkt tappade de fotfästet.

Kan ju säga att det var svårt att bli av med känslan att någonting kröp på en när man låg i sängen, även efter att vi hade tillbringat x antal timmar med att plocka upp de små krypen och skyffla ut dem genom vår minidörr. (Och vi var ganska noga med att täcka över hålet i taket följande nätter...)


onsdag 5 september 2012

Terroristen

Jag har en terrorist till dotter. Hon är hur glad och mysig som helst på dagarna, men så fort det mörknar ute och det är dags att sova...då kommer hennes andra sida fram. Den sidan som gör att hon kan somna när hon äter, men vrålar som en dåre om man ens försöker lägga ner henne i hennes säng (vrålet startar alltså så fort man avlägsnar hennes lilla kropp från sin egen med ca en cm). Vi försöker om och om igen - äta, somna, lägga ner henne, vrååååål, vyssja, lägga ner henne, vrååååål, vyssja, lägga ner henne, vråååååååååål, äta lite till... "vi testar en sista gång va?"...lägga ner henne, VRÅÅÅÅL. Okej. Det fungerar inte ens att lägga ner henne i vår säng, enda sättet att få henne att somna är att jag ammar henne liggandes så hon redan ligger ner när hon somnar och sen kan jag sakta, sakta maka mig bort i sängen. Sen vaknar hon ungefär varannan timme. Det konstigaste av allt är nog att på dagen, då är det inga problem att lägga ner henne då hon somnat - då sover hon minsann hur gott som helst i sin säng.

Jag tror (hoppas) att det här är någon fas som hon går igenom och att det snart blir som vanligt igen - förut kunde hon ju i alla fall ligga i sin egen säng fram till 4-5 på morgonen.

Nu ska jag ta tag i dagens projekt - klä en sits till en pall jag köpte igår på Ikea och skära till en dörrmatta till hallen. Kanske spikar upp några tavlor också...

...ska bara dricka en trippel espresso först.

tisdag 4 september 2012

Matchy matchy

Råkade visst matcha kläder och nagellack med dagens aktivitet. Très swedish. Har inhandlat stora mängder nödvändiga och inte så nödvändiga saker, samt ätit en mazarin och en kanelbulle (nej, amningen får mig inte att bli sötsugen alls...). Alice har hängt i selen och charmat folk till höger och vänster. Nu ska vi ta oss hem!


måndag 3 september 2012

Salted caramel

Jag har utvecklat en lätt besatthet av Masterchef Australia. Har sett ALLA avsnitt av ALLA säsonger. Märker att det finns vissa rätter som är populära ett tag och sen försvinner de typ. Föregående säsonger har varit all about pork belly. Denna säsong verkar vara mer om SALTED CARAMEL. Ahhh. Hur gott låter inte det? Jo, supergott. Så mina minicupcakes som jag gjorde i veckan fick en salted caramel frosting. Alltså... Den är så sjukt god. Jag skulle kunna äta endast frosting i en vecka.

Nu sitter jag och funderar på att göra en paj med salted caramel-fyllning. (och möjligtvis att köpa en glassmaskin så jag kan göra glass till...) Haha...jag kommer dö av sockeröverdos.

lördag 1 september 2012

One day

Gårdagen råkade bli en exeptionellt tråkig dag eftersom världeens oväder brakade loss efter lunch så vi fick sitta hemma hela dagen. Men men. Here we go, en dag i mitt och Alices liv:


 
9.00 - Jag vaknar av att Alice krafsar mig i ansiktet. Hon ligger bredvid mig efter den sista nattamningen som avklarades vid 6. Jag är trött, hon är överlycklig och babblar på för fullt. Myser i sängen en stund.



 
10.00 - Jag har ätit frukost och Alice har lekt en stund i babygymet. Nu tittar jag på Masterchef Australia medan Alice äter sin frukost.
 

 
 
11.00 Vi tar en liten tupplur på soffan.
 
 
 
12.00 Alice har precis vaknat och är jättegosig.
 
 
 
13.00 Jag har gjort lunch och Alice håller mig sällskap medan jag äter
 
 
 
14.00 Alice leker i babygymet och jag provbakar inför dopet
 

 
 
15.00 Jag inser att jag måste städa köket. Alice har ätit och sover en stund.
 
 
 
16.00 Vi gör oss redo för att åka och handla det sista jag behöver för att baka färdigt. Alice är ganska uppspelt...kan INTE ligga stilla.
 
 
 
Sen råkade vi visst somna en stund när vi kom hem...och vi sov och sov och sov. Skyller på det regniga vädret.
 
19.00 Vi vaknar igen och jag gör äntligen klart mina minimuffins. Alice leker lite.
 

 
 
Sen äter vi en god middag och det glömde jag visst ta kort på.
 
22.00 Jag väntar på att Lorenzo ska byta på Alice så hon får äta och förhoppningsvis somna. Det går rätt snabbt och sen äter hon och vi somnar alla tre!