tisdag 2 oktober 2012

Hjärtattack

Imorse när jag kom nerför trappan möttes jag av den här synen.
 


Jag dog. Typ. Alltså, jag har SJUK spindelfobi. Och SER NI HUR STOR DEN ÄR??? Jag satte Alice i säkerhet (lade ner henne i vaggan), skakade okontrollerat, grät en skvätt och ringde Lorenzo. Logiskt tänkande där. Efter att Lorenzo lugnat ner mig lite övertalade han mig att försöka ta död på spindeln. Jag tog mod till mig och var just på väg att hämta en mopp för att mosa den...när en journalist ringde och ville intervjua mig om AFS i området. Haha. Jag har ingen aning om vad jag sa till journalisten under de tio minuter samtalet pågick, det blir spännande att läsa tidningen sen. Hann i alla fall arbeta fram en strategi för att få bort spindeln på bästa möjliga sätt (så lite kontakt som möjligt) under tiden, så när jag lagt på luren (mobilen, som tur var, hade aldrig svarat i telefonen som syns på bilden...) tog jag fram dammsugaren, slog på maximal styrka, grät lite till, och sög in spindeln i dammsugaren för att sedan SPRINGA ut med dammsugaren på gården. Där står den nu och där blir den kvar tills jag är 100% säker på att spindeln är död/borta.

Jag är en mes, I know.

2 kommentarer:

  1. Ååååhh fyyyy!!! Jag förstår dig, jag började gråta när jag såg en komma krypandes på soffan här hemma (den enda jag någonsin sett) och den var inte ens i närheten så stor som denna! Kan den vara farlig också eller är den bara enorm?

    SvaraRadera
  2. Jag tror att den bara är enorm, vad jag vet finns inga farliga spindlar här... Men alltså, ju mer jag tänker på det desto obehagligare är det här! FYYYY alltså det bor liksom såna här enorma spindlar i vårt hus?! Det lär ju inte vara sista gången jag ser en sån? Gahh jag måste tuffa till mig. Eller gå i terapi. Haha.

    SvaraRadera